"Att göra"-mapp

Gjorde en "att göra"-mapp åt Joel för en tid sedan. Det har verkligen fått honom att komma på vad han kan göra och vad han vill göra. Han tar fram mappen efter maten och väljer sedan vad han skall göra. Nästa steg blir att få honom att göra något själv. Nu skall det alltid vara någon annan med, helst en vuxen och allra helst pappa. Pappa är rolig, pappa är bäst, pappa är snäll. Mamma ligger inte alls lika högt i kurs...

Läsning

Det har varit mycket i medierna på sista tiden hur viktigt det är att få pojkar att läsa. Vi har även gått på fortbildning och fått detta inpräntat i oss. Så jag har varit väldigt pådrivande med Adam att han skall läsa mycket. Tror att han de senaste 5 månaderna har läst över 20 böcker. Han älskade serien "Spejarens lärling"! Tydligen har jag negligerat Nea eftersom det visade sig igår att hon har bokreferat på tisdagen och hade endast läst 70 sidor av 300. Hon stod med en tunn 100 sidors bok i handen som hon tänkte byta till (en lättläst som hon har läst tidigare) men då kom strängamamman fram och sa att hon får stå sitt kast, har vetat om referatet länge och håller sig till den bok hon valde för tre veckor sedan (hon hade redan bytt en gång). Hon läser aldrig slut någon bok. Ivern sitter i i några dagar och sedan byter hon bok eller projekt. Precis som allting annat. Hon har otaliga halvfärdiga saker. Så idag har jag väckt henne en timme tidigare och ikväll skippar hon jumpan för att läsa istället. Få se hur lång hon hinner.

Utkörd ur köket

Idag blev jag utkörd ur köket. Barnen ville förtjäna kryss på veckopengslistan. De dukade, lagade sallad, torkade matbordet, vek tvätt, satt tvätten i skåpet, satt igång en tvättmaskin ... blev lite strid om vem som fick göra vad och de blev lite besvikna när jag inte kom på fler uppgifter. Men det var skönt att ligga och njuta på soffan och se hur ivriga de var på att hjälpa. Såklart blev lillkillen också inspirerad, så jag lagade en lista åt honom med. Han får kryss av att klä på och av sig själv, av att äta utan att se på film och av att hjälpa till. Idag har varit en bra dag. Vi har skrattat mycket och ingen har gnällt. Mera sånt!

Familjemöte

Idag hade vi vårt första riktiga familjemöte. Orsaken till mötet var att jag tycker att jag bara gnäller hela tiden och vi hinner aldrig ha vanliga diskussioner för tiden går bara till att försöka få barnen att följa "reglerna". Efter mitt utbrott på nästan-tonåringen igår bestämde jag att det var dags att sätta upp gemensamma regler. Tror starkt på att det är lättare att följa regler om man har fått vara med och bestämma dem. Så idag har vi diskuterat läggtider, skärmtider, veckopeng, duschdagar, regler med kompisar, mängd lördagsgodis och en hel del annat. Alla var glada och nöjda efter mötet. Nea var väl förberedd med en lång lista över vad hon ville att vi skulle diskutera. Hon hade ett väldigt bra förslag - familjeaktivitetsdagar. Åtminstone en dag per månad som vi gör något tillsammans och turvis bestäms det vad som görs. Toppen idé!

Nyladdade batterier

Veckoslutets Tallinnresa var väldigt lyckad och trots att kroppen är trött är knoppen mer energisk än den varit på länge. Har idag äntligen orkat ta itu med råddet i Joels rum, lagat god middag ("inte så illa måndagsmat, bara rödvinet fattas" var kommentaren vid middagsbordet) och gjort ett träningspass hemma. Vädret ute idag var ju så isande så länken utbyttes mot hemmagymmet. Hoppas på bättre väder imorgon.

Snart har jag väl ork att sy dessa. Blev ganska bra för
att vara första beställningen av tyg på nätet. 

Minisemester

Kommande veckoslut får jag en liten minisemester! YES!! Skall åka till Tallinn och shoppa med några väninnor. Shoppandet är väl egentligen ett svepskäl, det viktigaste är att få göra något som man själv vill och koppla bort totalt från hem och jobb. Skall bli sååå skönt. Att vi övernattar på ett spa gör ju inte saken sämre precis. Men min lista över vad som borde göras minskar inte av att jag är borta en hel helg. I söndags fick jag dock äntligen svarta fingrar (valde att inte ha handskar på just för att det i början av trädgårdssäsongen är så härligt att få stoppa fingrarna i jorden) då lite trädgårdsarbete blev uträttat. I höstas, då jag hade en väldigt tung period, tänkte jag att jag borde dra ner på trädgårdsskötseln med att inte plantera så mycket. Avkopplandet i hängmattan med en bra bok blir lidande om det hela tiden skall vattnas, rensas, omskolas etc. Men planerna på att trappa ner på egna arbetet var nog ett minne blott i söndags då solen sken och mina tankar rusade iväg till alla härliga saker man skulle kunna odla och plantera. Våren är underbar!!! Tills pollensäsongen börjar...

Fler timmar i dygnet, tack!

Om dygnet hade fler timmar skulle jag göra detta mera:
- läsa
- umgås med familjen
- umgås med vänner
- ringa till folk låååånga samtal
- fixa i trädgården
- förså
- testa nya recept
- baka bröd
- sy
- pyssla
- måla/rita
- sova
- geocacha
- motionera

Men vad jag borde göra är
- rengöra hemmet (Nea höll på att kasta upp idag då hon hittade ett väldigt smutsigt ställe)
- tvätta fönster (läääänge sen det har gjorts)
- sköta kassörsuppgifter (usch vad jag misskött mitt förtroendeuppdrag)
- städa alla "viktiga papper" och sköta ansökningar (men hur kul e nu det?!)

Alla mina borden är så tråkiga, men för det mesta kan man använda mottot "Varför göra det idag som du kan göra imorgon" på dem. Tror jag använder det mottot nu också och läser lite istället...

När kommer utbrottet?

Märkte på lillkillen i morse att det bara var en tidsfråga innan ett utbrott skulle komma. Han klara små motgångar under morgonen och han gick att övertala att klä på sig och att äta sitt morgonmål relativt snabbt. (Vi var bara 5 minuter försenade till talterapin som hålls på dagis). Han ville igen byta mjukisdjur på dagis, dvs det han vilar med, men där har tanterna varit stränga att nu är det slut bytet. Även det fick jag honom övertalad till utan utbrott. När vi parkerade bilen på dagisgården kom han på att vi glömde ju att tvätta tänderna. Även det lyckades jag prata bort, men sen - TUGGUMMI. Han glömde ta tuggummi! Nu låter det ju som om han tar tuggummi varje morgon, men de tre senaste dagisdagarna har han tuggat under bilresan och spottat det ut då vi kommit fram. Och nu hade han glömt att ta sitt tuggummi idag. Han skrek, grät, hoppade jämfota av ilska i över en kvart. Sedan kom jag inte på flera sätt att distrahera (samt tid och ork tog slut) så jag lämnade en ilsken kille med sin talterapeut. Få se om hon lyckades få honom att göra något alls idag. Han var så otroligt duktig hela veckoslutet så är inte alls förvånad att det kom en meltdown. I höstas varade ju dessa dåliga perioder i många dagar innan han var sig själv igen, men hoppas att han återhämtar sig fortare denna gång. Lilla gullunge!

Utmattad

Vilket veckoslut!

Lördagen startade med en ivrig nybliven sexåring som inte riktigt ville sova fast mamma sa att det är natt ännu. Han var ivrig med paketen och öppnade dem själv för första gången. (Ännu i julas vägrade han öppna själv. "Nej, du får!" var det bara då). Sen städades det, skjutsades barn, fixades tårtor och som vanligt var vi inte klara då det ringde på dörren. Fick "dingdångest"! Men tack vare öppna planlösningen kan man mingla med gäster fast man fixar i köket!

Kalaset gick i raserfart och födelsedagsbarnet var en solstråle hela tiden. Men det som han tyckte extra mycket om var att kusinen blev övernatten och sov i hans rum! Hans först egna nattgäst.

Idag var vi ganska slappa på förmiddagen - skönt. Adam skulle på ett kalas mitt på dagen och för att slippa köra fram och tillbaka var vi andra under tiden och geocachade. Fem hann vi hitta och det var både skönt och roligt i det fina vädret. (Hoppas det inte blir för lång paus tills nästa skattjakt).

Hela helgen avslutade jag med en långlänk och bastu. Kul med händelserika helger (men bäst är det om de varvas med lite slapphelger emellanåt ;) ).

Hu va läskigt, tyckte Joel när
vi gick uppför berg.

Snygg killlleee!

Det brukar Adam och Joel säga tillsammans då de ser sig själva i spegeln. Och nu har vi verkligen två snygga killar här hemma. Tänk vad nyklippt hår kan göra. Det var inte lätt att få lillkillen att sätta sig i frisörstolen (han tänkte rymma ut vid ett skede) men med gråt och stora tårar satte han sig till sist. Gick betydligt bättre än förra gången då han stod och grät och skrek hela klippningen igenom. Denna gång fick hon t.o.m. lägga skyddskappan på. Så nu är killarna kalasfina för imorgon.

Nya frisyren?

Nea blev överlycklig över min överraskning som jag hade med från jobbet. Hon skrek så att mina trumhinnor dallrade då hon såg de högklackade skorna jag norpat åt mig från bytesbordet på jobbet. Genast skulle det prövas och genast skulle det ringas till kompisen och berätta vad som fåtts. Puh, dessa pre-tonårsfasoner.

Ikväll har kalasförberedelserna påbörjats. Joel ville bara bjuda på godis och popcorn, men tyckte det skulle vara lite torftligt. Han tycker om att vara med och baka (läs - slicka skålarna) så något smått och hoppeligen gott har det bakats. (Måste provsmaka på det ena bakverket eftersom jag för första gången på väldigt länge läste fel i receptet och var tvungen att improvisera lite.)

Imorgon skall denna glada
kille väckas med sång!

På agendan

Detta är vad vi har på agendan de närmaste dagarna. Men tvivlar på att hårklippningen kommer att lyckas. Lillkillen brukar ha en tendens att flytta den lappen framåt. Fast fin i håret skulle det vara kul att han var på sin sexårsdag. Ofattbart att han redan blir sex!

(Oho!! Det var då enkelt att lägga till en bild. I vuodatus är det betydligt svårare!)

Början och beslut

Bestämde mig för att starta en ny blogg. Har skrivit dagbok sedan jag var elva år och vår första blogg, som vi påbörjade för 13 år sedan när vi skulle gifta oss, lever nog fortfarande kvar. För ungefär sex år sedan slutade jag med dagboksskrivandet och har bloggat istället. Det är ju inte riktigt samma sak, men bloggen har kanske fungerat som ett ställe där vi sedan har kunnat minnas vad vi har gjort och hur barnen har utvecklats.

Men nu kände jag för en nystart. Ville påbörja något nytt. Vart denna blogg kommer att leda vet jag inte. Kommer jag att ha ork att hålla två bloggar igång? Och sen skulle det vara kul att vara lika duktig på att skriva (som t.ex. bloggaren till Kakkakaffe) eller på att ta vackra stämningsfulla bilder. Men mina mål får väl vara att jag får ner lite text nu och då - med stavfel och syftningsfel osv. Samt att en bild tittar in ibland, oberoende om den är oskarp eller intetsägande. Men det är väl så en vanlig mamma har det, bilderna är vardagliga och texten är vardaglig.

Så det var mitt beslut om en ny början. Få se var det slutar.