"Dumma mamma"

Inte för att barnen har sagt det, men deras blickar har nog reflekterat tankar i de banorna. Det är som om när jag säger något är det som om de hör "detta är bara ett förslag, du kan förhandla och gnäller du så ändrar jag mig säkert!". Men skall jag klara av hela sommarlovet måste jag jobba lite på vem det är som bestämmer här hemma. I synnerhet med Nea. Jestas vilka prepubertala fasoner. Hon utmattar mig!! Men idag fick jag tröstande ord av en kollega. Hon hade hört att man är en bra mamma om barnen säger "dumma mamma". Den underbara tid vi hade efter familjemötet varade i fyra dagar. Sen tog det slut. Men nästantonåringen vill ha löneförhöjning (högre veckopeng), då skulle hon nog hjälpa till mera. Tänk om det skulle fungera så i arbetslivet också. Man utför ingenting, men förhandlar om högre lön för att göra nånting.